en kvart i helvetet

det är lite kul att bloggen har blivit min och edas på senare tid. ni övriga får ju skylla er själva som aldrig skriver.

idag var jag med om något helt oförglömligt. ärligt talat så har jag ALDRIG varit med om något liknande.
i bussen på väg hem från stan satt "the japaneseguy" (som jag har spanat lite på genom åren) bakom mig. han har alltid verkat fullt normal och ganska söt. men idag förändrades allt!!!!!!!!!!!!!
han satt och tuggade tuggummi. och man kan väl säga att han satt och TUGGADE tuggummi. han bearbetade det där jävla tuggummit som jag aldrig någonsin hört att någon gjort förut. jag menar, om jag skulle anstränga mig allt jag någonsin kunde för att smacka och smaska med ett jävla tuggummi så högt och ljudligt jag kunde, skulle jag ändå aldrig någonsin kunna nå upp till hans nivå!
efter ett tag där i bussen med det fruktansvärda ljudet i mina öron, var det också allt som existerade. jag kunde inte tänka eller koncentrera mig på någonting annat än det fruktansvärda smaskandet.
jag trodde att jag skulle dö. "en kvart i helvetet" ska jag kalla den här bussresan.

jag är fortfarande i chock.
/ emma